Tjänster företag
Tjänster privatpersoner
Portfolio
Kreativt Flow
Jag har funderat mycket på det här med kreativitet genom åren. Jag läste häromdagen en artikel på DN om just detta och kreativt flow. Roligt är att artikeln berättar att man sannolikt lever längre om man upplever mycket kreativt flow. Jag kommer i så fall att leva till jag blir 150 ungefär. Teorin är väl att man kan begrava sig i kreativiteten och glömma kroppsliga och själsliga besvär. På ett sätt är det här ju inte nyheter, att man mår bättre av att måla eller musicera. Hur många gånger har jag inte bara kastat fram färgerna och kladdat och sedan mått mycket bättre eller som på sistone helt gått in i en fantasivärld, lärt känna fantastiska karaktärer och skrivit en berättelse. Man släpper all skit man kan ha burit på och går in helt i uppgiften, det är en fantastisk känsla. Jag använder det ofta för att bota en annars ganska lamslående tristess.
Det är det jag tycker vi ska använda konsten till; för vår egen skull, vare sig man visar grejerna eller inte det viktigaste och också den intimaste relationen man kan ha med sig själv är skapandet. Dessutom måste vi släppa prestationskraven. Jag gör massa grejer jag är rätt kass på, men blir jag bättre på att måla av att kolla på tv? Nej, man blir bra på det man tränar på. Sen kan ju TV vara en stor inspiration, som SKAM. (yes, jag är en av dem som är fast!) Jag försöker lära mig att göra porträtt och jag är verkligen jättedålig på det, då känns det bättre att börja med kändisar än personer man känner så då har SKAMgänget fått stå lite modeller med sina fantastiska relationer. Jag är fortfarande askass dock så inget att visa.
Under hösten har jag skrivit rätt mycket, jag kommer fixa så jag kan lägga upp berättelserna digitalt här på hemsidan. Men alla kommer inte upp, precis som man inte lägger upp allt man fotar, dessutom blev endel lite för personligt så det får ligga lite i träda innan jag tittar på det igen. Jag har även målat och ritat massor men samma sak där, känner att jag är i en lärlingsfas och att materialet inte är lämpligt för publikt bruk riktigt än. ? Fotandet har jag kommit igång lite mer efter ett litet vinteruppehåll med men jag vet också att inspirationen till det kommer med ljuset så jag är inte orolig, det får ta sin tid. Mina inre kreativitesgudar har att göra ändå.
Min poäng med allt det här svamlet är, för att återkoppla till början: just do it! Rita, måla, spela, räkna, knyppla, programmera eller vad du vill, bara man får utlopp för sin kreativitet! Man lever längre! (nåja, den del som går att påverka)
För att bjuda på lite inspiration är här min lista med fotoprojekt jag hoppas klara av under 2017, plocka rakt av om ni vill eller gör en egen lista med mål. Om någon vill hänga med på fotonad framåt vårkanten så säg till! Ja, listan är analog och kommer fortsätta vara det. #analogrebell #ellerinte
God Jul 2016
Tröttheten och dysterheten som kommer med de galet korta dagarna vi har här är inget nytt, våra förfäder kände garanterat samma sak. I min familj ger vi bara bort egengjorda julklappar i år. Kanske gjorde våra förfäder det med efter att ha suttit inne alla dessa kvällar utan tv. Säkert bytte hemgjorda raggsockor och smörknivar ägare för att visa att den andre betydde mycket för en.
Jag har under hösten börjat äta allt mindre kött, jag tänker inte bli vegetarian, men är nog sån där flexiterian, jag är lite flexibel. Det gör dock att jag just nu ser mängden kött vi äter med andra ögon, speciellt till jul. Det är tradition att vi äter det finaste vi har till jul men köttet behandlas inte med den respekt och vördnad som den förmodligen gjorde när man fött upp grisen i flera år och bara får en chans att äta den. Jag säger inte att vi ska sluta äta kött, bara visa djuren den respekt de förtjänar. Vara tacksamma och visa lite vördnad. Vi behöver inte 23 sorters processat kött, ta en extra potatis istället. Kanske en morot, det är alldeles för lite morötter på julbordet.
Men så klart är det viktigaste är att vi bryr oss om varandra, tar hand om våra nästa och ser varandra för de fantastiska varelser vi alla är. Stöd gärna din favoritorganisation och alla tänkbara goda syften i denna värld som är så oändligt mycket större än våra egna små universum.
Inför 2017 har jag inga detaljerade planer, lite mer om konserter, foto och konsertfotandet kommer upp på Konsertfotobloggen i mellandagarna. Jag har kommit en bit på nästa bok faktiskt, men jag tror inte det blir under 2017, snarare 2018, men jag lämnar det lite som horisonten: vidöppet.
Tack för i år alla fantastiska vänner/kunder jag hoppas ni får en fantastisk högtid och inte glömmer bort att ljuset är på väg tillbaka. God Jul och Gott Nytt År!
Missa inte kalendern för 2017! Kontakta mig och köp med en gång!
Skåpet: Lärdomar
Det finns mycket jag är lite bra på men en av de sakerna jag är riktigt bra på är att drömma/dagdrömma/fantisera! Det är jag typ världsabäst på. Så när jag tröttnade på hur min kreativa hörna såg ut så började jag fundera på vad jag har för behov så gick det lite över styr; jag behöver någonstans där jag faktiskt kan sitta och rita, massor med förvaring och möjligheter till att vara organiserad så när jag faktiskt kommer på något så kan kan jag hitta papper och penna. Det ska vara ljust i färgen, gärna med blommor på. Jag letade och googlade och insåg vad jag ville ha var ett typ av skåp som var poppis på 1700-talet som kallades skrivskåp. Fanns varianter på IKEA på 90-talet men inget som föll mig helt i smaken vad gäller gedigenhet, utrymme, pris och jag ville inte förstöra något från faktiskt 1700 tal. Även om det så här i efterhand hade blivit billigare. Såå… jag skissade… räknade, drömde och… bestämde mig för att försöka. Blod, svett, blåsor, tårar och två månader senare står det där.
Jag har aldrig byggt något sånt här förut, jag hade syslöjd i högstadiet och sedan 7:an är det enda jag har gjort i trä en liten pall. Så på frågan ”kan du bygga skåp?” är svaret: jag har aldrig gjort det förut men om man bara gör saker man har gjort förut och redan kan, lär man sig aldrig något nytt.
Så vad har jag lärt mig?
- Förborra är ännu smartare än man kan tro
- Trälim och spackel is the shit! Kombon kan fixa det mesta! Eller klistra ihop saker när man minst anar det.
- Det finns för många sorters skruv. Det jävliga är att alla verkar behövas.
- Morakniv är det bästa verktyget någonsin.
- Var inte rädd för att ställa dumma frågor på byggvaruhusen, dom blir jätteglada när dom får hjälpa till. Stort tack till Bauhaus Upplands Väsby och Bromma.
- Hålla ordning på verktygen är skitviktigt, eftersom det är så tråkigt att bygga så vill man inte spendera tid med att leta efter saker, så håll ordning!
- Man kan både borra ett hål och skruva i en skruv med borrmaskinen snurrande åt fel håll. Men det är inte det mest effektiva.
- Ibland blir det rakt, ibland blir det rakt åt ett annat håll.
- Klart jag kan.
Steg 1 avklarades i somras i pappas och mammas carport. Tre (fyra?) hela dagar
Vad kostade det?
Beräknad kostnad: 3500-4000:- och en och en halv vecka på semestern.
Slutlig kostnad: 6500:- (inkl släphyra för fanskapet går tydligen inte in i en större vanlig bil trots att det är delat på två) och två månader av blod, svett, tårar och främst ångest.
Om någon vill ha ritningar (haha) och någon typ av recept så hör av er, annars kallar vi det här projektet klart och jag får äntligen sätta mig och rita/måla/skriva! … När jag organiserat upp resten av lägenheten som tack vare detta lite väl episka projekt är både upp och ner och in och ut.
Bilder på ”konstverken” som blir i alla ramarna kommer nog lite eftersom på Instagram. Så fort jag får feeling! ;)