Den här helgen har konstkursen haft två separata delar. Dels har jag varit på vernissage hos min tidigare kollega och konstlärare Birgitta Kahri som tillsammans med tre vänner ställer ut på Galleri Movitz på Hornsgatan (på pucken mitt emot kyrkan) utställningen hänger någon vecka till och det är väl värt ett besök. Birgitta jobbar förutom med fina hundar även med lera och collageteknik och mycket annat. Spännande att se och höra henne berätta om tankarna bakom konstverken.

Andra delen av kursen fokuserade jag på Abstrakt Expressionism. Det låter ju pretansiöst om något. Jag utgick från Jackson Pollock för att jag är väldigt nyfiken på den genren, helt och hållet för att jag fattar inte. Vad är det han målat? Vad handlar alla färgstänk om? Vad är grejen liksom? Jag hittar att det finns många inriktningar, bland annat Action Painting och färgfälts målning.

Jag testade Action Painting, närmare bestämt “automatisk” målning. Man tänker inte, planerar inte utan bara målar det man känner. Abstrakt och utan att censurera. En jättemärklig effekt var att jag inte kan publicera “verket” det blev helt enkelt för personligt, ingen distans alls. Men jag kan intyga att den konstnärliga verkshöjden gör att internet inte kommer sakna den. Men det var också terapeutiskt, lite som att skriva dagbok. Så det kan jag rekommendera!

Jag testade även färgfältsmålning. Det var fantastiskt kul, det var här jag började när jag var riktigt liten. Men det föreställde ju inget så jag började måla prinsessor som alla andra. Jag har även målat sånt här lite tidigare, men inte så nöjd men det är nog en genre jag kommer fortsätta med.

Något jag har funderat mycket på är Hur relaterar alla dessa genrers till fotografin som ju är mitt huvudmedium? Expressionism får man ju inte in tänkte jag först, men när man fotar kan man ju antingen fånga ögonblicken (ala semestertider eller Street photography mm) eller arrangera bilder och då är det ju ett uttryck för något inom sig, det är ju det som gör att man känner igen en viss stil hos olika fotografer, det finns ju en del av fotografen i bilden. Men det blir ju inte lika direkt eller “automatiskt” expressionism eftersom man planerar mer.

Abstrakt är dock “enklare” att fota men också en helt annan genre än abstrakt expressionism.

Jag tror det jag är ute efter är att komma ur genrerna som finns i foto, Street-, natur-, modell – foto osv. Hela tiden utgår man från motivet, inte från vad fotografen försöker förmedla. Medan konsten hela tiden kategoriserar från uttrycks lagret i bilden. Är den realistisk, Expressionistisk, kubistisk? Oavsett om man har målat ett landskap, en person eller en apelsin. Här är en abstrakt bild jag fotade på Essingeleden men den föreställer ju inte direkt Essingeleden utan snarare abstrakt målning med ljus.

Nästa helg blir det kalendersläpp så vi skjuter på konstkursen den helgen. Men kanske får ni se lite bilder från det istället. Det blir ett anspråkslöst fika här hos mig med några närmast sörjande. Om du är en av de få som lyckats läsa ända hit och inte fått en inbjudan, kontakta mig så kan vi kanske styra upp nåt.